Man lär sig så mycket bra saker hela tiden. En av de saker jag lärt mig från mina kollegor är att man måste köpa med sig någonting som heter NyQuil när man är utomlands. Detta mirakelmedel saluförs av Vicks, vars helt oförargliga halstabletter jag sugit på som liten parvel. Men effekten av denna vätska är betydligt mer påtaglig. En liten slurk hjälper nämligen mot värk, feber, hosta, ont i halsen, täppt näsa med mera. Dessutom innehåller den lugnande antihistaminer och hypnotika samt alkohol, man kan tydligen bli lite dåsig av detta och man ska därför ta denna slurk innan man går och lägger sig (Nyquil- Nightquil). Nu är det ju så att flera av mina kollegor halsar detta medikament lite när som, vilket kan förklara ett och annat, ingen nämnd och ingen glömd J
Själv är jag av ett ytterst försiktig släkte när det gäller alla berusningsmedel och droger ända ner till kaffe och köpte istället med mig DayQuil som är fri från alkohol och antihistaminer och som kan användas när man så önskar. Den finns i drickform, som smakar riktigt gott! och som kapslar. Kapslarna är ju lämpliga eftersom man kan ha med sig dem i fickan och sluka vid behov.
Så, häromveckan var jag på ett diabetessymposium och kände plötsligt att rethosta var på ingående. Jag satt inklämd mellan Olle Korsgren (berömd transplantationsforskare) och Valdemar Grill (svensk/norsk diabetesforskare och tårtupphovsman). Det var helt omöjligt att ta sig ut för att dricka lite vatten eller hosta länge. Då kom jag på att jag hade en kapsel DayQuil i fickan som jag smugglade in i munnen.
Grejen är den att dessa kapslar inte är av miniformat, tvärtom är dom ganska stora! Utan någon vätska kände jag att det var lite svårt att svälja kapseln. Så jag fick börja att samla på mig saliv, lite diskret mellan de två berömda forskarna. Efter ett tag hade jag lyckats samla ihop en rejäl klunk med saliv och skulle svälja ned kapseln, men det var stört omöjligt att svälja ner kapseln, halsen snörde ihop sig värre än för en nötallergiker och efter ett antal försök löstes kapseln upp och ut kom vätskan som inte smakade mumma. Har ni någon gång smakat på ett par mogna maskrosor som malts ner i en hink med sand och regnvatten? (har inte alla småbarnsföräldrar gjort det?) Så smakde det och jag fick dämpa mina kräkreflexer för att inte tömma mitt maginnehåll på bordet inför dessa läkare… suck! Var det multi-sympton relief det skulle vara? Snarare multi-symptom impose…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar